TMB Racing Åland #66, Racerapport Mo i Rana

Torsdag 14/7:
Samling 07.30 i garaget för att packa min Voyager för Mo i Rana-resa. Alla grejer skulle måsta rymmas i bilen eftersom vi inte skulle ha släpet med oss hela vägen. Otroligt tajt men det går. Med i bilen är för första gången hela teamet Jag, Benny och Todi, plus vår reserv Jonas som denna gång skulle köra för #99, KoZ-racing.

Så börjar det... -vad har vi glömt? osv... Teamchef Benny upptäcker att hans stövlar inte är i garaget där han trodde dom skulle vara, jaha vi får fixa det på vägen bara.

09:30 sitter vi på Eckerölinjen och funderar fortfarande på vad vi lämnat efter oss för viktiga grejer eftersom det gick så fort att stuva bilen, nåja det visar sig säkert.

10:30 Iland i Grisslehamn där vi letar upp #88 ART´s ersättare för Klingan som måste jobba denna helg. ART har lovat stuva in vår hoj i deras lånade racebuss så vi slipper köra med släp 110mil enkelresa i onödan. Många tack för den servicen!!!

11:30 Är ART´s buss stuvad och vi lägger iväg mot Mo i Rana. Vår resa börjar förstås i motsatt riktning eftersom vi behöver åka via Upplands Väsby där vi stämt träff med en kille som ska sälja en uppsättning extra fälgar åt oss.
Fälgarna ser bra ut och vi vänder riktningen norrut ca klockan ett.
Teamchefen måste förstås bara in via Lelles för att köpa nya stövlar först.
Så äntligen 14:30 är vi på väg mot Mo i Rana.

Så efter att ha nästan kört på fasaner, harar och får så är ni äntligen på plats vid banan vid klockan två på natten mot fredagen. Jag hade ju tänkt sova som en kung ensam i bilen medan dom andra skulle smälla upp tälten, men... Det regnade friskt och var 8-9 grader så det slutade med att vi sov tre personer i bilen medans Todi lade sig under taket på betongen. Det skulle visa sig att hans luftmadrass läckte luften så efter en stund låg han mot kalla golvet och frös som en hund. Kanonuppladdning...

Lördag:
10:30 Kval. Med ett bästavarv på 1:51 så startar vi näst sist för att undvika trängseln längst fram. ;-) Sista team #4 Team ProAct körde väl bara ett eller två varv för att få en kvaltid så i praktiken är vi sist.
Känns tryggt...

RACE:
Todi tar första passet och ser lugn och stabil ut när han kommer förbi på rakan, bra vi har ju diskuterat att vi vår chans är att orka köra riktigt långa pass och inte häcka i depån allt för många gånger. Men när vi kollar varvtiderna så ser vi till vår förvåning att han kapat över 8s från kvaltiderna, nu ligger han mitt i allt och åker 1:44-1:46 den token, hur länge ska han orka med det.
Jag tar över styret som planerat efter 1h och 10 min och hittar ganska snabbt ett tempo som känns som jag kommer att klara i över en timme, visar sig senare att jag kört stabilt under 1:50 och ner på 1:48.
Benny kör sitt pass lika stabilt med tider runt 1:50 och ner på 1:47.

När tre pass och 3,5 racetimmar passerat har vi avancerat till 23:e plats 2-4 varv efter dom andra Åländska teamen. Men vi kommer ju att häcka många färre gånger i depån så det här ska nog gå bra det. Men på var 136 händer nåt som bokstavligen häller grus i våra planer på att hänga med dom andra teamen från Åland. Todi ute i slutet av sitt andra körpass när han i sista kurvan hakar ihop med ett annat team som han inte vet vilket, det slutar i.a.f med att han hamnar ut i gruset. Tur i oturen är att det är nära till depån och att det inte gick så fort i den kurvan. Efter att vi haft bort kåporna och tömt hojen på grus så är vi tillbaka på banan med ca 12-13 minuter tappade. Ingen stress nu, tillbaka till ursprungsplanen att köra långa stabila pass bara.
Jag går ut på mitt andra pass efter att vi sanerat gruset men jag märker genast att vårt bakdäck inte riktigt vill som jag längre. Solen skiner och vi har snart kört fem timmar på däcken som brukar ha en tendens att slitas extra när jag kommer på med min tyngd. Vi har antagligen lite fjädringsjustering att lära oss eftersom Benny nöter mycket mindre däck än jag när han är bra mycket lättare. Jag ligger på tider över 1:50 vilket inte är bra om vi ska han någon chans att nöta fast dom andra Ålänningarna på taktik.
När jag avslutar mitt andra pass och Benny går ut efter fem timmars race så ser jag att #88 ART haft mera strul än vi och nu är 10 varv efter oss. Vi är på plats 22 med #99 KoZ 10 varv före, tufft både att hålla undan eller att köra ikapp, kan sluta hur som helt det här ännu. Benny gör vad han ska och kommer efter en timme in för att skicka ut Todi igen.

Vi ser direkt att Todi inte kommer ner i tiderna han körde tidigare, nu är han klart långsammare. Frågan är om det är däcket som börjar ge upp, Todi är ju lika tung som jag, bäst att hålla koll om han gör några tecken när han kommer förbi på rakan -inga tecken alls. Jaha vad gör vi nu? Todi börjar så småningom krypa ner lite i tider igen så vi låter honom hållas, huvudsaken är att vi är på banan eftersom det börjar hända grejer i flera andra team, det är nu uthålligheten ska visa sig. Benny och jag räknar på tider och konstaterar att vi kan alla köra bra mycket långsammare hellre än att vi byter däck eftersom vi är så otroligt långsamma att skruva (alla mekaniker blev hemma den här gången också). Vi tappar ca 4 varv på ett däcksbyte vilket betyder att vi kan vara 5-6s långsammare per varv utan att det gör nåt, vi kör på!

När Todi kommer in efter sitt sista pass och lämnar över till mig så menar han att däcken är kanon efter att solen gått ner, det som gjort honom långsammare är någon demon som satt sig i bakhuvudet efter att han var i gruset tidigare. Aha ok, jag testar. Efter ett lugnare utvarv märker jag att däcken känns hur bra som helst. Jag försöker driva upp tempot så högt jag kan men ändå så att jag ska klara köra över en timme. Efter en stund känns det riktigt bra, bara ett problem. Jag får en otrolig imma på vänster sida på visiret, försöker öppna en aning men det går inte, då blåser linserna bak i skallen -jaha vad göra nu? Gå in och torka eller stanna ute och köra så gott det går, jag väljer det senare. Körningen känns riktigt bra nu och jag kör faktiskt fast och förbi någon också, det är man ju inte bortskämd med. ;-) nu när man fått öva ett tag så lägger jag t.o.m. mina snabbaste varv för dagen med sikt på bara ena ögat -skit också varför kunde det inte vara race minst 5 timmar till... =)

Jag kör min dryga timme och skickar ut Benny på racets sista timme som nr 17 med en hälsning att däcken känns bra, "det är bare å åk". Benny gör som vanligt inga misstag och för teamet säkert i mål på en för oss mycket fin 17:e plats. Kanonjobb grabbar!

Vi känner oss nöjda med racet och vår taktik. Köra lite långsammare men stanna ute länge, vi körde ju t.o.m. så sparsamt att vi inte ens bytte däck och med tankte på att jag körde mina snabbaste tider timme 9 så har vi egentligen bara vunnit på att inte byta. Om vi inte varit i sandfållan en gång hade vi möjligtvis kunna sluta 16:e, men troligtvis inte högre. Kan det månne vara fler team som körde hela racet på samma uppsättning däck??

Vi vill gratulera #99 till vinsten i ö-landskampen och tacka #88 ART för att dom ställde upp och fraktade vår hoj så vi kunde åka bekvämare utan släp bakom bilen, tack!

Mvh.
#66 TMB racing Åland
---Mörn---

ps. Några bilder finns under Galleri på http://morn.nu/motor